15 November 2009.

Jag gillar inte alls det här.
Jag vet snart inte vart jag ska ta vägen. Jag pallar bara inte.
Jag behöver dig såsom barn behöver näring, som växterna behöver vatten,
som en bil behöver en motor.

Dåliga exempel, men det jag försöker säga är att jag behöver dig. Oavsett vad. Jag vill inte vara utan dig. Jag kan inte vara utan dig.

Jag önskar bara att du kunde ta mig i din famn och säga att allting ordnar sig. Att du är här nu.